Måndag den 23 januari 2012
Ett år som mamma. Vart tog det vägen? sanslöst fort har det gått, samtidigt som tiden UTAN fröken finemang känns som i ett annat liv. Bebistiden gick väldigt fort - det kändes som att fröken själv inte var så speciellt förtjust i att vara bebis. hon har haft extremt bråttom med allt, och nu SPRINGER hon genom livet, som vore hon rädd att missa något väsentligt.
Ettåringen har firats som sig bör med ballonger (bäst), paket med papper och snören (inte illa) och tårta ("vad var det där för något? Det kan jag vara utan, men hit med mera grädde!). Under dagen har vi också hunnit med ett besök på BVC, där vår lätt nervösa sköterska uttryckte oro över frökens viktkurva (för vilken gång i ordningen är oklart). Hon hade bara gått upp 40 gram på två månader. Men herregud, hon är en liten tjej, har alltid varit, äter som en häst av ALLT, och är vldigt aktiv. Går eller springer överallt, mellan 7 på morgonen till 8 på kvällen, klättrar gärna om hon får och är allmänt pigg. Dessa prussiluskor med sina evinnerliga kurvor... Som tur var så höll läkaren med mig, vikten behöver INTE följas upp. Skönt det, nu behöver vi inte dit förrän i april.
Här kommer en liten bildkavalkad från firandet under söndagen!
Allvarsam tjeja öppnar paket, levererade av världens bästa gudmor
Vem gillar inte grädde?
Vår ettåriga underbaring!
Enda smolket i min glädjebägare en sån här dag är att större delen av min stora familj inte är närvarande. De bor för långt bort. Eller rättare sagt - det är vi som bor för långt bort. För långt bort för att kunna dela vardagen. Det är inte roligt.
Kommentarer
Trackback
