Söndag den 27 maj 2012
Oj, vad längesedan. Här kommer en fotokavalkad på vad som hänt den senaste månaden och lite till.
Nu kan fröken nästan ta på sig skorna själv...
...och mössan. Den får man inte röra.
På 4h-gården har det fötts nya smågrisar.
Där är vi ganska ofta, och när det är fint väder har vi lunch med oss.
Vi har varit på utflykt med Lennakatten. Om detta tyckte fröken verkligen.
Ibland orkar frökens mamma bara gå till närmaste gård och leka.
Och idag fick fröken rida häst! Gotlandsrusset Pirot stod för rundturen, och fröken fattade tyglarna i öronhöjd på bästa cowboymanér.
Idag är det Mors dag. Min andra mors dag som mamma. Förhoppningsvis kan fröken hjälpa sin pappa att hålla reda på sådana dagar lite bättre i framtiden...
Tisdag den 17 april 2012
Två fantastiska veckor i Småland är till ända. Under dessa dagar hanns det med påskfirande, en släng av magsjuka, ett antal turer med bil till civilisationen, en hårklippning av undertecknad (30 cm hår på backen), besök i simhallen och en massa umgänge och gos med nära och kära. TACK för det!
Idag har fröken fotograferats på öppna förskolan. Det gick bra till en början, men när det började blixtra från alla håll var det inte lika roligt längre. Vi hoppas på att åtminstone en bild blev riktig. Sedan gick vi till bibblan tillsammans med kompisen Emilia och hennes mamma. Barnen fick rasa runt i leklandet på Uppsala stadsbibliotek som är så bra och barnanpassat att man vill knäfalla.
Efter bibblan gick fröken och jag till Friskis och svettis. De har en fantastisk barnvaktsservice. Fröken lackade dock ur en stund, så barnvakterna kom till mitt löpband och hämtade mig. Då blev hon glad igen, och efter lite bollkastning och lek sa hon "hejåååå" och vinkade, så jag tog det som ett tecken på att det var OK att gå in och fortsätta träna. Det var inga problem, och hon sov när jag kom tillbaka. Sover gör hon fortfarande, och lägenheten är tysssssst. Ikväll är vi OD-änkor, och inte ens Lillsiss kommer och gör oss sällskap. Så kan det vara.
Hej, mormor och morfar, jag längtar efter er!
Onsdag den 28 mars 2012
Idag bjuder jag på vårbilder. Vi längtar till Småland nu. Snart, snart, snart!
Vårgrus mellan fingrarna...
Såhär glad var fröken i söndags, när tranan varit på besök och lämnat såpbubblor i strumpan. Vissa traditioner är viktigare än andra!
Lördag 24 mars 2012
Körhög. Hög på kör. Vem behöver knark och alkohol när det finns körsång? Carmina Burana blev braksuccé från första till sista ton. Vilken insats! Och vilket go i kören! Man ville köra en repris med en gång, men istället fick man gå hem, sprudlande av energi, till lilla familjen som man inte träffat på hela dagen. Men körsång, jag säger då det. Underbart!
Vårvädret de senaste dagarna har inte varit att leka med. Fröken och jag har flyttat ut. Mycket gunga blir det. Och så alla dessa stenar som ska upptäckas. Igår var vi på 4H, denna fantastiska plats som förhoppningsvis kommer att lära min dotter att mjölken kommer från kor och inet från affären, att grisarnas ungar kallas kultingar och att tuppar inte är farliga. Stackars lilla stadsbarn. Det är tur att 4H finns.
Fotokavalkad:
Gris. Djuret med det roligaste lätet enligt fröken K.
Fröken visar var kalven är.
Mammans favorit. Ingen direkt överraskning.
Barnarbete pågår i diskbaljan. Men det dröjer nog innan fröken anmäler sina föräldrar till barnavårdsnämnden, med tanke på hur mycket hon gillar att diska.
Kvällen är en hockeykväll. I samtal med Småland frågar pappa gärna: "Frouga Jeoun vad han säger om hockeyn". I afton är svaret - inte så bra.
Onsdag den 21 mars 2012
Det är onsdag, och därmed har halva veckan gått. Fröken och jag hinner knappt med - det känns som att det bara är måndag och fredag hela tiden.
Det här inlägget blir en fotokavalkad, för min idol Fredrik Lindström har sitt dialektprogram på i bakgrunden, och där vill jag inte missa en sekund. Maken till skön kille! Han står lätt med på gästlistan, ifall jag skulle få möjligheten att bjuda in 5 valfria personer. Han, Frökens farmor, Olof Palme, min egen farfar och Jesus. Det hade nog blivit intressanta samtal.
Barnen fick leka med vatten på Pumpen igår. Paradiset, tyckte Fröken, som plaskade i en hel timme och blev arg när det var sångstund för att hon inte ville gå från bassängen.
Gungar i nya vårmössan
Vår på Väktargatan!
Måndag den 19 mars 2012
Scheisse, vad sjuka vi blev, både Fröken finemang och jag. Influensa så det bara smällde om det. Faktum är att det är först nu, åtta dagar efter första sjukdagen, som jag börjar känna mig någorlunda som vanligt. Men vi har hållit igng ändå, och troligtvis är det ju därför som sjukan är så seg. En mamma får inte vara sjuk och ligga i sängen i tre dagar för att sova febern av sig. Det funkar inte. En mamma äter Panodil och håller igång iallafall. Men mycket film, böcker och allmänt lugnttagande har det blivit under den gångna veckan, och inte så mycket utsvävningar.
På lördag är det konsert! Carmina burana beräknas bli slutsåld, och det ska bli så himla roligt. Det är det största jag gjort i körsammanhang, så det känns riktigt häftigt. 50 sångare och en stor blåsarsymfonietta och slagverk. Det blir grejer det.
Fröken är i en mycket roligt och extremt receptiv period just nu. Det händer nya saker varje dag, och även om hon inte pratar speciellt mycket (åtminstone inte med ord), så kommunicerar hon ändå. Och förstår MASSOR. Hon hämtar mig och går till badrummet när det är dags att byta blöja, hon springer till badrummet när man säger "bada", härmar katter, hundar, hästar och kor. Dessutom har hon börjat gruppera och det är vansinnigt intressant. För någon månad sedan sa hon "kisse" när jag sa detsamma och bekade på ett foto av en katt eller när vi mötte en katt på gatan. Numera säger hon "kisse" även när honser en tecknad katt på TV, ett lejon eller en tiger. Det är ganska fascinerande. Vad är det som gör att hon gör en helt rätt slutsats? Det är nästan bud på att gå vidare med detta i en uppsats.
På tal om uppsats så har jag efter dagens redovisning av en rest examen inom räckhåll. Nu har jag inga rester kvar!
Somliga kvällar de här veckorna förvandlas vårt hem till ett blåvitt inferno. Det är då Leksand spelar kvalmatcher med målet att nå Elitserien. Som ikväll. J är iklädd blåvit matchtröja och taggad som bara den när Leksand spelar mot Djurgården. Jag önskar att jag kunde se in i min sportnördiga sambos hjärna för att förstå honom bättre, men det är lönlöst. Ibland kan man få för sig att kärleken till dalalaget är större än det mesta, och det är ganska fascinerande. Men jag förstår inte.
Nu blev det mycket svammel. Veckan som följer är en vecka i körsångens tecken, men vi ska också hinna med öppen förskola, en tur till 4H där lammen, killingarna och kalvarna börjar dyka upp, och så ska vi göra vårfint här hemma. På söndag kommer ju Tranan, och då ska våren vara här!
Fröken är hjälpreda vid avfrostning av frysen. Golvet flöt av vatten, man kunde vrida ur hennes pyjamas, men hon själv var helnöjd!
Mannen i mitt liv i Leksandsmundering.
Fredag den 9 mars 2012
Idag är Fröken finemang belägrad av feber. 40,2 hade hon i temp för en stund sedan. Så dålig har hon aldrig varit. Hon har haft ett par febertoppar tidigare, men har då varit i gång och lekt och ätit som vanligt. Idag ligger hon i soffan, har sovit nästan hela dagen och vill inte äta. Välling går ner, tack och lov, annars hade jag blivit nervös. Vätskan är ju trots allt det viktigaste. Hon sover i soffan, och jag sitter bredvid. Reser jag på mig, om det så bara är för en halv minut för att hämta ett glas vatten i köket, vaknar hon och är ledsen. Lilla skrutt.
Veckan har rusat iväg. Öppna förskolan i kyrkan i onsdags, och så var det naturligtvis 8 mars-firande igår. Fröken och jag deltog i Barnvagnsmarschen mot mödradödligheten i världen. Att tänka sig att en av elva kvinnor dör på grund av graviditet eller barnafödande i Afghanistan gör mig mörkrädd. Och det är bara ett exempel. Det finns så mycket man skulle kunna engagera sig i, frågor att uppröras över. Jag gillar samhällsfrågor, och upprörs över orättvisor, men sedan då? Det räcker ju inte. Jag skulle vilja göra mer. Mer, mer, mer, och rent teoretiskt vet jag vart jag ska vända mig. Men bekvämligheten, den föraktade, sätter sina käppar i hjulet. Tids nog, kanske.
Barnvagnsmarschen igår. Snyggt överdrag till vagnen fick vi också.
Och så idag. Feberfisen personifierad.
Det lär bli en lugn helg. Men den ska bli bra!
Tisdag den 6 mars 2012
J på körövning. Frörken finemang sover sedan en timme. Lägenheten är TYST och jag njuter. Jag ÄLSKAR tystnaden på kvällarna. På dagarna vill jag ha ljud omkring mig, men på kvällarna är tystnaden välkommen.
Dagen har gått fort. vi började på Pumpen så att fröken fick leka lite. Hon gillar sångstunden bäst, och att läsa böcker, men sjunger och läser gör vi ju hemma i parti och minut, så det vore ju bra om hon kunde leka med något annat på öppna förskolan. Det tänker jag dock inte lägga mig i - hon får leka med vad hon vill.
Sedan gick vi till Friskis som har barnpassning på tisdagar vid lunchtid. Superbra service - det underlättar sannerligen vardaagen, att slippa konkurrera om träningstid på kvällarna på J, som inte har möjlighet att träna annat än kvällstid. Jag gillar Friskis på många sätt, men det bästa är ju ändå att "de" fått mig att längta till varje träningstillfälle. Jag har fått blodad tand på att gå på gymmet. Tidigare har jag gått lite halvhjärtat på pass, men har aldrig fastnat för det. Men på gymmet är jag fast. Så idag blev det crosstrainer i en halvtimme, tio minuters rodd och sedan styrkeövningar för mage, lår och rygg. Skönt, skönt.
Efter gymmet spatserade vi hem, dansade till Mosters trudelutter, spelade lite piano och läste Max napp. En skön dag, med andra ord.
För övrigt så längtar vi ganska mycket efter frökens moster...
Måndag den 5 mars 2012
Vardag. Besök på Pumpen, som är den bästa öppna förskolan Uppsala har att erbjuda, i mitt tycke. Fantastisk personal, bra lokaler och lagom med folk. Jag hann dock bli beklämd över hur vissa föräldrar pratar med sina barn. Gap, skrik, och klagomål. Spänn av!
Sedan blev det en tur till Gränby centrum, där jag klarade av större delen av veckans matinköp. Fröken finemang somnade som en klubbad säl i vagnen, och sov i två och en halv timme. Det har nästan aldrig hänt, ens när hon var bebis, men när hon vaknade var hon pigg och nyter och kastade sig med liv och lust ini aktviteten "släng ut alla leksaker på golvet på minsta möjliga tid". Nu är hennes lekhörna lättstädad, så hon är fri att ägna sig åt den leken så mycket hon vill.
Här kommer utlovade bilder på frökens lekhörna. Vår modell är för dagen klädd i ärvd tröja från Polarn o pyret samt fräcka byxor från Kånkarongen som syr barnkläder av återbruksmaterial. Gillas skarpt!
Visst blev det bra? Fröken gillar det, och vi också.
Ikväll blir det en kväll utan aktiviteter. Ingen kör och ingen träning för någon av oss. Det tillhör ovanligheterna, men det ska bli skönt!
Söndag den 4 mars 2012
J har haft sportlov. Vi har njutit i kapp hela familjen, och under veckan har vi klarat av en hel del grejer som inte hade blivit gjorda annars. Exempelvis totalsanering av badrummet, som var mer än lovligt sunkigt. Så sunkigt som det blir i ett badrum som inte renoverats sedan 1967, och som inte ens är anpassat för att duscha i. Vad man hittar under det alldeles för stora badkaret, och hur stora fuktbubblorna blivit under de senare fyra och ett halvt åren, då vi bott i lägenheten, tror jag inte kräver någon vidare beskrivning. Jag är inte bortskämd, men som hyresgäst och dessutom hyresgärst i en studentlägenhet, ska man tydligen stå ut med vad som helst.
Jag värnar hyresrätten. Att alla ska kunna få tag i ett vettigt boende, till vettig hyra, utan att behöva belåna sig för hela livet är snorviktigt. Tycker jag, alltså. Många håller inte med, för det är ju så himla skönt att äga sin bostad - tänk vilkn INVESTERING! Det må så vara att det är en investering, men investeringar och inköp av saker borde vara frivilligt. Den där valfriheten som det talas så fint om. Den valfriheten ser man inte mycket av i dagens samhälle - om det ens finns några hyresrätter (vilket det inte gör) så är de alldeles för dyra (eftersom renoveringar och nybyggen kostar alldeles för mycket pengar, och de kommunala bostadsbolagen säljs ut). Återstår då att gå till banken med mössan i hand, skrapa med foten och vara tacksam om man skulle få låna pengar. Om man har fast anställning och 15 procent till handpenning, vill säga, eller i allafall en pengatät och borgensvillig anhörig, annars gör man sig inte besvär. Var finns den berömda valfriheten där?
ÅH, vad jag är trött på bostadsfrågan! Så himla trött! I den hör stan, med grava storstadskomplex, är bostadsmarknaden det främsta samtalsämnet. Varbordu, närköptedu, hurmycketfickduge, vadärdenvärdidag? Kul samtalsämne. Som sagt, jag är inte ett skit kräsen, och bryr mig inte speciellt mycket om vare sig läge eller standard, men jag vill ha tak över huvudet till en rimlig penning, ett badrum utan fukt och en inbrottssäker dörr. Utan hyreshöjning, tack.
Jaja. Lillsiss flyttade i helgen. Äntligen dags för utskrivning från gruppboendet, och flytt till eget boende... Tomt blev det, efter tre år, men nu tar en ny tid liv. För fröken finemang innebar detta utökande av kvadratmeter en alldeles egen lekhörna i vardagsrummet, och om detta tyckte hon verkligen. Bilder på detta kommer inom kort.
Imorgon tar vardagen vid igen. Öppen förskola, veckohandling och långpromenad för mig och fröken. Sedan rullar det på. Vårveckorna kommer bara att rusa fram!
Fredag den 25 februari 2012
Jag är inte rojalist. Absolut inte. Och jag blir det inte p.g.a. prinsessan Estelle heller, men det är klart att det är roligt för föräldrarna. Precis som det är roligt för alla föräldrar. Men om jag bara får lämna en liten anspråkslös önskan; låt förihelfete flickstackarn bestämma själv vad hon ska bli i framtiden! Det är ju det som är det fantastiska med lla barn man ser - man vet inte vad det ska bli av dem, man ger dem sina bästa förutsättningar i längtan efter att de ska finna sin egen plats på jorden, sin egen lycka. Kan en lycka som förväntas av en sedan födseln vara äkta?
Nog om detta. Vår förmiddag har tillbringats utomhus i Uppsalas underbara vårvinter. Fröken finemang i för henne nya, men dessförinnan ärvda, vårkläder och gummistövlar. Vilken frihet att slippa overallen! Vi gick en promenad runt kvarteret - i frökens tempo tog det ca en och en halv timme. Oj, vad nöjd hon var över att få gå själv och upptäcka Väktargatan "by foot" för första gången! Antalet pinnar och småsten som plockades upp från marken, räknade jag inte, men antalet vurpor blev inte alls så många som förväntat.
Uttröttande för den lilla var det nog ändå, för så fort vi kommit innanför dörren slocknade fröken i soffan. Framstupa. Så nu blir det lugnt en stund.
Onsdag den 22 februari 2012
Åh, det är inte varje år som två höjdardagar hamnar i direkt anslutning till varandra. Igår fettisdag, idag BOK-REA! Fröken finemang och jag var på plats tidigt på Akademibokhandeln idag. Exakt hur populärt det var med en stor vagn mitt bland staplarna, förtäljde inte historien, men antalet KUNDVAGNAR inne i butiken förvånade mig faktiskt. Jag har ju som bekant inte så mycket pengar att rumla för, och böcker har hushållet till förbannelse, men två titlar, en av Leif G W Persson och en av Jens Laapidus blev det. Vi gick en tur i köpcentrat också, och på hemvägen tänkte jag att vi skulle ta en tur förbi 4H. Fröken var mycket skeptisk till djuren när vi var där i helgen, så jag tyckte att det skulle vara bra om det inte tog så lång tid till nästa gång.
Det var dår det hände. Fröken började gnälla väldiga, och jag fattade inte varför - hon var lagom varm, nysoven efter en extra tupplur och fortfarande frukostmätt. Snart kom dock svaret i form av en lagom mysig kaskadspya, över frökens nya jacka, fleece, filten i vagnen och åkpåsen. även min jacka fick sig en släng av sörjan. Kul. Och jag som sa igår till J, att Gud vad skönt att K sluppit magsjukan iallafall. Tji fick jag. Själv har jag nästan aldrig varit magsjuk, tack och lov, och hoppas på att klara mig även denna gång. Hemmet blev iallafall städat och spritat, och napparna är kokade i två vatten, så nu kan man bara hoppas på att det inte blir värre. Fröken är trött och blek, men verkar ändå inte må superdåligt. Måtte det stanna där!
Som sammanfattning kan jag säga att handspriten idag är min bäste vän, och att jag ber till Gud om att det ska finnas någon ledig tid i tvättstugan ikväll. Idag, om inte annars, behöver jag en tvättmaskin...
Måndag den 20 februari 2012
Om man kunde tävla i njutning skulle jag och Fröken finemang garanterat ha en chans att ta hem segern. Vi är oerhört bra på att njuta! Och vad kan man annars göra, när man får betalt för att vara hemma och ta hand om en liten godmodig gris, har en fungerande kropp som älskar att äta, världens bästa familj (stor som liten) och egentligen inte har något som helst att klaga på?
Vi tog en paus, dottern och jag. Lämnade lärdomsstaden för 12 fina dagar i Småland. Himmel, vad vi njöt. Där också. Vi umgicks med katterna, mormor och morfar, granntjejen Ella som är frökens idol, besökte Öland, bakade semlor, var i simhellen två gånger (succé!), åkte pulka och träffade folk. Underbart! Det känns så himla lyxigt att bara kunna ge sig iväg sådär. Men skamligt långt till alla fina är det. Skamligt långt.
Sedan sist har storfamiljen utökats med en liten kusin med namnet Freja. Fröken är därmed inte yngst i familjen längre. Underbart, förstås. Jag grät en skvätt när jag fick beskedet. Det är ju fantastiskt!
Denna vecka har inletts med besök på Pumpen. Det var så längesedan vi var där att fröken knappt kände igen sig, men det släppte snart och hon åkte rutschkana för glatta livet. Själv. Oerhört mallig var hon.
Imorgon är det en dag som sannerligen borde firas med flaggdag, nämligen fettisdagen. MINST två semlor ska jag trycka i mig, därför har jag tränat lite extra på Friskis ikväll.
Fröken i högform i afton. Jeansen kommer från Ullared och tröjan från Polarn och pyrets POJKKKOLLEKTION, märk väl. Jag måste ha missat något vitalt i föräldrarollen, som inte tänkte på att det var från POJKKOLLEKTIONEN reatröjan kom från. Jefla trams.
Måndag den 30 januari
Idag var det äntligen tillfälle för Öppna förskolan, efter nästan tre veckors väntan. Fröken finemang jublade högt när vi med lilla skrammelvagnen tog oss fram till Pumpen, och hon kastade sig med liv och lust in bland alla lekande barn. Blyg är hon då inte, flickebarnet... Favoritkompisarna var där, och hon fick verkligen leka av sig. Det märktes ikväll, då hon somnade med vällingen redan klockan sju, något som inte hänt på länge.
Jag och Lillsiss har tittat på Familjen annorlunda ikväll. Jag är minst sagt kluven inför det programmet. Jag kan tycka att det är både fascinerande och underhållande, men samtidigt kan jag fundera över det moraliska i att följa programmet. TV4 vill göra tv, såklart, och drar sig inte för att framställa människor på inte alltid så smickrande sätt. Och är det rätt att romantisera över vilket liv det borde innebära att ha så stora familjer? Allt framställs som så himla gulligt och kärleksfullt, kryddat med kaos och slutkörda föräldrar, men media, media, återigen... Bra Tv borde vara deras främsta mål, och höga tittarsiffror, kosta vad det vill, liksom. Så känner jag, inför Familjen annorlunda, Lyxfällan, Rent hus och dylika program. Vad känner NI?
Söndag den 29 januari
Oxveckorna, de tio veckor som
följer efter jul, är de drygaste på hela året. Aldrig har jag väl hållit med om detta som i år. Vintern är deprimerande i stan, det är min fasta åsikt. Ge mig lite vårvärme, lite ljus och annat underbart!
Lördag den 28 januari 2012
Åh, vilken lång och seg dag! Innesittarlivet som vagnreparationen för med sig är fruktansvärt tråkigt. Jag vill ju kunna gå ut med familjen på promenad till 4h, eller till pulkabacken, men inget av det fungerar. Måtte vagnen bli färdig snart, annars kommer jag att förlora förståndet på allvar.
I afton har vi i alla fall sett en bra film. Jägarna 2 var bra mycket bättre än mina förväntningar, och då fröken sovit som en sten sedan klockan sju, har vi dessutom kunnat se hela filmen utan avbrott. Det är sannerligen inte var dag det händer...
Fredag den 27 januari 2012
Stefan Löfven. Ja, varför inte. Han behöver inte vara sämre än någon annan, snarare bättre om man ska se till den person som han beskrivits som. En lugn, enande kraft, ingen bråkstake. Ingen retoriker, men väl diplomat. Det kan nog bli bra, om han nu bara får vara ifred med sitt partiledarskap. Media, tredje stadsmakten som jag i mångt och mycket förlorat respekten för efter de senaste veckorna, har ju redan börjat klappjakten på fel på den nye partiledaren. Det är kärnkraftsvänlighet och jämställdhetsmotvilja. Bah. Låt honom vara ett tag, låt partiet få en chans att läka ifred.
Positivt med turerna kring (s) är att (v) når upp till 9 procent i många mätningar. Ett par till, så är jag nöjd. Det är ju där (v)i ska vara! Det är ju synd att väljarna kommer från (s) och inte från alliansen, men vad gör det? En dag ska Sveriges väljare vakna igen, och inse vart vi med det borgerliga styret är på väg. Det hoppas och tror jag på.
Detta om detta. Fröken finemang och jag fredagsstädar idag. Fröken har stått på en pall och slabbat i diskbaljan i säkert en halvtimme. Golvet flöt av vatten, men under tiden hann jag med en massa annat. När dammsugaren kommer fram får fröken roligt - den både blåser och låter. Nu har hon dock slocknat på soffan, och sover förhoppningsvis en timme till. Det behöver hon, med tempot hon håller hela dagarna.
Och idag är det fredag! Favoritdagen! J kommer hem tidigt, och då ska jag gå till Friskis. Sedan blir det en lugn helg. Tydligen spelar Leksand mot Mora ikväll, så På spåret går om intet i vårt hem. Men jag är lika glad ändå. För det är ju fredag.
Onsdag den 25 januari 2012
Hemmadag, åter igen. Saknar Emmaljungan så det värker, men nu är den på reperation iallafall. Hoppas den blir som ny, och orkar hänga med i farten igen. Lilla skrammelvagnen använde vi idag, och tog oss ända bort till öppna förskolan på Pumpen genom de halvplogade trottoarerna, bara för att upptäcka att det var stängt idag. vilket antiklimax! Fröken finemang blev så besviken att hon grät en skvätt och somnade sedan i vagnen. Klockan halv tio på förmiddagen. Bingo. Behöver jag säga att hon var hur pigg som helst till klockan fem? Då somnade hon mitt i pannkakan på middagsbordet, sov en kvart och har sedan varit vaken till typ nu. Kul unge.
Vi har haft pysselpremiär idag, fröken och jag. Jag har alltid varit en pysseltjej, gillar att rita och måla, jobba med garn och papper och så. Hittills har jag tyckt att fröken varit lite för liten - hon stoppar trots allt fortfarande det mesta i munnen. Men idag åkte trolldegen fram, och fröken tyckte att det var konstigt med deg som inte kunde stoppas i munnen, men sedan tyckte hon det var roligt. Roligast var nog när vi körde degen genom vitlökspressen. Vi pysslade i en timme och det är helt klart rekord. Fröken blir ganska rastlös av att göra samma sak annars, förutom läsa böcker då, såklart.
Ikväll kom jag iväg till friskis, i alla fall, efter två veckors träningskarantän p.g.a. förkylning och andra anledningar. Skönt och välbehövligt var det, med en halvtimme vid crosstrainern, och sedan lite rygg och mage. Men gud, vad folk det var på gymmet. Sk inte folk börja misslyckas med att hålla sina nyårslöften snart?
Nu har jag för 15:e gången idag plockat undan i och dammsugit mitt av feng shui absolut inte inspirerade hem. Vart kommer alla grejer ifrån? Det är en fråga värd att klura på.
Såhär roligt hade vi med trolldegen idag. Nappen sitter i som spärr för att den ittersalta degen inte ska hamna i munnen.
Måndag den 23 januari 2012
Ett år som mamma. Vart tog det vägen? sanslöst fort har det gått, samtidigt som tiden UTAN fröken finemang känns som i ett annat liv. Bebistiden gick väldigt fort - det kändes som att fröken själv inte var så speciellt förtjust i att vara bebis. hon har haft extremt bråttom med allt, och nu SPRINGER hon genom livet, som vore hon rädd att missa något väsentligt.
Ettåringen har firats som sig bör med ballonger (bäst), paket med papper och snören (inte illa) och tårta ("vad var det där för något? Det kan jag vara utan, men hit med mera grädde!). Under dagen har vi också hunnit med ett besök på BVC, där vår lätt nervösa sköterska uttryckte oro över frökens viktkurva (för vilken gång i ordningen är oklart). Hon hade bara gått upp 40 gram på två månader. Men herregud, hon är en liten tjej, har alltid varit, äter som en häst av ALLT, och är vldigt aktiv. Går eller springer överallt, mellan 7 på morgonen till 8 på kvällen, klättrar gärna om hon får och är allmänt pigg. Dessa prussiluskor med sina evinnerliga kurvor... Som tur var så höll läkaren med mig, vikten behöver INTE följas upp. Skönt det, nu behöver vi inte dit förrän i april.
Här kommer en liten bildkavalkad från firandet under söndagen!
Allvarsam tjeja öppnar paket, levererade av världens bästa gudmor
Vem gillar inte grädde?
Vår ettåriga underbaring!
Enda smolket i min glädjebägare en sån här dag är att större delen av min stora familj inte är närvarande. De bor för långt bort. Eller rättare sagt - det är vi som bor för långt bort. För långt bort för att kunna dela vardagen. Det är inte roligt.
Söndag den 22 januari 2012
För ett år sedan. Då var det sannerligen inte roligt vid den här tiden. Då hade jag haft värkar i 37 timmar och varit på förlossningen i tre. De stack hål på hinnorna strax efter tio, så just nu väntade jag förmodligen på epiduralen, den underbara. Sedan var det bara att åka, det är i alla fall min minnesbild!
Om några timmar fyller alltså vårt lilltroll ett år! Och såhär i kvällningen tänker jag tillbaka på hur livet såg ut innan hon kom, och på hur det blev när hon kommit. Just nu är det svårt att tänka sig en tillvaro utan fröken finemang. Och framför allt - vem har ho, genom sin närvaro i världen gjort mig till? En bättre person. Lyckligare och gladare definitivt. Men också räddare och mer känslig.
Men till syvende och sist - livet har blivit så mycket bättre! Lilla fröken K, jag som brukar ha svårt för offentliga kärleksförklaringar : du är mitt allt, och jag är så glad att det var just du som valde att bli just min dotter!
Eventuellt måste jag gråta en skvätt. Kan man skylla på hormoner och baby blues såhär ett år i efterhand...?
