Onsdag den 28 mars 2012
Idag bjuder jag på vårbilder. Vi längtar till Småland nu. Snart, snart, snart!
Vårgrus mellan fingrarna...
Såhär glad var fröken i söndags, när tranan varit på besök och lämnat såpbubblor i strumpan. Vissa traditioner är viktigare än andra!
Lördag 24 mars 2012
Körhög. Hög på kör. Vem behöver knark och alkohol när det finns körsång? Carmina Burana blev braksuccé från första till sista ton. Vilken insats! Och vilket go i kören! Man ville köra en repris med en gång, men istället fick man gå hem, sprudlande av energi, till lilla familjen som man inte träffat på hela dagen. Men körsång, jag säger då det. Underbart!
Vårvädret de senaste dagarna har inte varit att leka med. Fröken och jag har flyttat ut. Mycket gunga blir det. Och så alla dessa stenar som ska upptäckas. Igår var vi på 4H, denna fantastiska plats som förhoppningsvis kommer att lära min dotter att mjölken kommer från kor och inet från affären, att grisarnas ungar kallas kultingar och att tuppar inte är farliga. Stackars lilla stadsbarn. Det är tur att 4H finns.
Fotokavalkad:
Gris. Djuret med det roligaste lätet enligt fröken K.
Fröken visar var kalven är.
Mammans favorit. Ingen direkt överraskning.
Barnarbete pågår i diskbaljan. Men det dröjer nog innan fröken anmäler sina föräldrar till barnavårdsnämnden, med tanke på hur mycket hon gillar att diska.
Kvällen är en hockeykväll. I samtal med Småland frågar pappa gärna: "Frouga Jeoun vad han säger om hockeyn". I afton är svaret - inte så bra.
Onsdag den 21 mars 2012
Det är onsdag, och därmed har halva veckan gått. Fröken och jag hinner knappt med - det känns som att det bara är måndag och fredag hela tiden.
Det här inlägget blir en fotokavalkad, för min idol Fredrik Lindström har sitt dialektprogram på i bakgrunden, och där vill jag inte missa en sekund. Maken till skön kille! Han står lätt med på gästlistan, ifall jag skulle få möjligheten att bjuda in 5 valfria personer. Han, Frökens farmor, Olof Palme, min egen farfar och Jesus. Det hade nog blivit intressanta samtal.
Barnen fick leka med vatten på Pumpen igår. Paradiset, tyckte Fröken, som plaskade i en hel timme och blev arg när det var sångstund för att hon inte ville gå från bassängen.
Gungar i nya vårmössan
Vår på Väktargatan!
Måndag den 19 mars 2012
Scheisse, vad sjuka vi blev, både Fröken finemang och jag. Influensa så det bara smällde om det. Faktum är att det är först nu, åtta dagar efter första sjukdagen, som jag börjar känna mig någorlunda som vanligt. Men vi har hållit igng ändå, och troligtvis är det ju därför som sjukan är så seg. En mamma får inte vara sjuk och ligga i sängen i tre dagar för att sova febern av sig. Det funkar inte. En mamma äter Panodil och håller igång iallafall. Men mycket film, böcker och allmänt lugnttagande har det blivit under den gångna veckan, och inte så mycket utsvävningar.
På lördag är det konsert! Carmina burana beräknas bli slutsåld, och det ska bli så himla roligt. Det är det största jag gjort i körsammanhang, så det känns riktigt häftigt. 50 sångare och en stor blåsarsymfonietta och slagverk. Det blir grejer det.
Fröken är i en mycket roligt och extremt receptiv period just nu. Det händer nya saker varje dag, och även om hon inte pratar speciellt mycket (åtminstone inte med ord), så kommunicerar hon ändå. Och förstår MASSOR. Hon hämtar mig och går till badrummet när det är dags att byta blöja, hon springer till badrummet när man säger "bada", härmar katter, hundar, hästar och kor. Dessutom har hon börjat gruppera och det är vansinnigt intressant. För någon månad sedan sa hon "kisse" när jag sa detsamma och bekade på ett foto av en katt eller när vi mötte en katt på gatan. Numera säger hon "kisse" även när honser en tecknad katt på TV, ett lejon eller en tiger. Det är ganska fascinerande. Vad är det som gör att hon gör en helt rätt slutsats? Det är nästan bud på att gå vidare med detta i en uppsats.
På tal om uppsats så har jag efter dagens redovisning av en rest examen inom räckhåll. Nu har jag inga rester kvar!
Somliga kvällar de här veckorna förvandlas vårt hem till ett blåvitt inferno. Det är då Leksand spelar kvalmatcher med målet att nå Elitserien. Som ikväll. J är iklädd blåvit matchtröja och taggad som bara den när Leksand spelar mot Djurgården. Jag önskar att jag kunde se in i min sportnördiga sambos hjärna för att förstå honom bättre, men det är lönlöst. Ibland kan man få för sig att kärleken till dalalaget är större än det mesta, och det är ganska fascinerande. Men jag förstår inte.
Nu blev det mycket svammel. Veckan som följer är en vecka i körsångens tecken, men vi ska också hinna med öppen förskola, en tur till 4H där lammen, killingarna och kalvarna börjar dyka upp, och så ska vi göra vårfint här hemma. På söndag kommer ju Tranan, och då ska våren vara här!
Fröken är hjälpreda vid avfrostning av frysen. Golvet flöt av vatten, man kunde vrida ur hennes pyjamas, men hon själv var helnöjd!
Mannen i mitt liv i Leksandsmundering.
Fredag den 9 mars 2012
Idag är Fröken finemang belägrad av feber. 40,2 hade hon i temp för en stund sedan. Så dålig har hon aldrig varit. Hon har haft ett par febertoppar tidigare, men har då varit i gång och lekt och ätit som vanligt. Idag ligger hon i soffan, har sovit nästan hela dagen och vill inte äta. Välling går ner, tack och lov, annars hade jag blivit nervös. Vätskan är ju trots allt det viktigaste. Hon sover i soffan, och jag sitter bredvid. Reser jag på mig, om det så bara är för en halv minut för att hämta ett glas vatten i köket, vaknar hon och är ledsen. Lilla skrutt.
Veckan har rusat iväg. Öppna förskolan i kyrkan i onsdags, och så var det naturligtvis 8 mars-firande igår. Fröken och jag deltog i Barnvagnsmarschen mot mödradödligheten i världen. Att tänka sig att en av elva kvinnor dör på grund av graviditet eller barnafödande i Afghanistan gör mig mörkrädd. Och det är bara ett exempel. Det finns så mycket man skulle kunna engagera sig i, frågor att uppröras över. Jag gillar samhällsfrågor, och upprörs över orättvisor, men sedan då? Det räcker ju inte. Jag skulle vilja göra mer. Mer, mer, mer, och rent teoretiskt vet jag vart jag ska vända mig. Men bekvämligheten, den föraktade, sätter sina käppar i hjulet. Tids nog, kanske.
Barnvagnsmarschen igår. Snyggt överdrag till vagnen fick vi också.
Och så idag. Feberfisen personifierad.
Det lär bli en lugn helg. Men den ska bli bra!
Tisdag den 6 mars 2012
J på körövning. Frörken finemang sover sedan en timme. Lägenheten är TYST och jag njuter. Jag ÄLSKAR tystnaden på kvällarna. På dagarna vill jag ha ljud omkring mig, men på kvällarna är tystnaden välkommen.
Dagen har gått fort. vi började på Pumpen så att fröken fick leka lite. Hon gillar sångstunden bäst, och att läsa böcker, men sjunger och läser gör vi ju hemma i parti och minut, så det vore ju bra om hon kunde leka med något annat på öppna förskolan. Det tänker jag dock inte lägga mig i - hon får leka med vad hon vill.
Sedan gick vi till Friskis som har barnpassning på tisdagar vid lunchtid. Superbra service - det underlättar sannerligen vardaagen, att slippa konkurrera om träningstid på kvällarna på J, som inte har möjlighet att träna annat än kvällstid. Jag gillar Friskis på många sätt, men det bästa är ju ändå att "de" fått mig att längta till varje träningstillfälle. Jag har fått blodad tand på att gå på gymmet. Tidigare har jag gått lite halvhjärtat på pass, men har aldrig fastnat för det. Men på gymmet är jag fast. Så idag blev det crosstrainer i en halvtimme, tio minuters rodd och sedan styrkeövningar för mage, lår och rygg. Skönt, skönt.
Efter gymmet spatserade vi hem, dansade till Mosters trudelutter, spelade lite piano och läste Max napp. En skön dag, med andra ord.
För övrigt så längtar vi ganska mycket efter frökens moster...
Måndag den 5 mars 2012
Vardag. Besök på Pumpen, som är den bästa öppna förskolan Uppsala har att erbjuda, i mitt tycke. Fantastisk personal, bra lokaler och lagom med folk. Jag hann dock bli beklämd över hur vissa föräldrar pratar med sina barn. Gap, skrik, och klagomål. Spänn av!
Sedan blev det en tur till Gränby centrum, där jag klarade av större delen av veckans matinköp. Fröken finemang somnade som en klubbad säl i vagnen, och sov i två och en halv timme. Det har nästan aldrig hänt, ens när hon var bebis, men när hon vaknade var hon pigg och nyter och kastade sig med liv och lust ini aktviteten "släng ut alla leksaker på golvet på minsta möjliga tid". Nu är hennes lekhörna lättstädad, så hon är fri att ägna sig åt den leken så mycket hon vill.
Här kommer utlovade bilder på frökens lekhörna. Vår modell är för dagen klädd i ärvd tröja från Polarn o pyret samt fräcka byxor från Kånkarongen som syr barnkläder av återbruksmaterial. Gillas skarpt!
Visst blev det bra? Fröken gillar det, och vi också.
Ikväll blir det en kväll utan aktiviteter. Ingen kör och ingen träning för någon av oss. Det tillhör ovanligheterna, men det ska bli skönt!
Söndag den 4 mars 2012
J har haft sportlov. Vi har njutit i kapp hela familjen, och under veckan har vi klarat av en hel del grejer som inte hade blivit gjorda annars. Exempelvis totalsanering av badrummet, som var mer än lovligt sunkigt. Så sunkigt som det blir i ett badrum som inte renoverats sedan 1967, och som inte ens är anpassat för att duscha i. Vad man hittar under det alldeles för stora badkaret, och hur stora fuktbubblorna blivit under de senare fyra och ett halvt åren, då vi bott i lägenheten, tror jag inte kräver någon vidare beskrivning. Jag är inte bortskämd, men som hyresgäst och dessutom hyresgärst i en studentlägenhet, ska man tydligen stå ut med vad som helst.
Jag värnar hyresrätten. Att alla ska kunna få tag i ett vettigt boende, till vettig hyra, utan att behöva belåna sig för hela livet är snorviktigt. Tycker jag, alltså. Många håller inte med, för det är ju så himla skönt att äga sin bostad - tänk vilkn INVESTERING! Det må så vara att det är en investering, men investeringar och inköp av saker borde vara frivilligt. Den där valfriheten som det talas så fint om. Den valfriheten ser man inte mycket av i dagens samhälle - om det ens finns några hyresrätter (vilket det inte gör) så är de alldeles för dyra (eftersom renoveringar och nybyggen kostar alldeles för mycket pengar, och de kommunala bostadsbolagen säljs ut). Återstår då att gå till banken med mössan i hand, skrapa med foten och vara tacksam om man skulle få låna pengar. Om man har fast anställning och 15 procent till handpenning, vill säga, eller i allafall en pengatät och borgensvillig anhörig, annars gör man sig inte besvär. Var finns den berömda valfriheten där?
ÅH, vad jag är trött på bostadsfrågan! Så himla trött! I den hör stan, med grava storstadskomplex, är bostadsmarknaden det främsta samtalsämnet. Varbordu, närköptedu, hurmycketfickduge, vadärdenvärdidag? Kul samtalsämne. Som sagt, jag är inte ett skit kräsen, och bryr mig inte speciellt mycket om vare sig läge eller standard, men jag vill ha tak över huvudet till en rimlig penning, ett badrum utan fukt och en inbrottssäker dörr. Utan hyreshöjning, tack.
Jaja. Lillsiss flyttade i helgen. Äntligen dags för utskrivning från gruppboendet, och flytt till eget boende... Tomt blev det, efter tre år, men nu tar en ny tid liv. För fröken finemang innebar detta utökande av kvadratmeter en alldeles egen lekhörna i vardagsrummet, och om detta tyckte hon verkligen. Bilder på detta kommer inom kort.
Imorgon tar vardagen vid igen. Öppen förskola, veckohandling och långpromenad för mig och fröken. Sedan rullar det på. Vårveckorna kommer bara att rusa fram!
